You are hereDet måste snart vara dags för lite verklig jämställdhet… kan den ekonomiska krisen vara en möjlighet? Sammanfattning av debatten i Trollhättan
Det måste snart vara dags för lite verklig jämställdhet… kan den ekonomiska krisen vara en möjlighet? Sammanfattning av debatten i Trollhättan
JÄMSTÄLLDHETEN OCH ”KRISEN”
En paneldebatt arrangerad av jämställda.nu på Högskolan i Trollhättan den 10 juni 2009.
Maria Tullberg, fil.dr företagsekonomi/psykologi
Jorge Pereira, ordförande integrationsforum mot rasism i Trollhättan
Charlotte Lindeberg, Svenskt Näringsliv
Lennart Andersson, ordförande kommunal sektion 8
Karin Engdahl, regionsråd för socialdemokraterna i Västra Götaland
Joakim Sjöling, IF Metall SAAB Trollhättan
Har vi lärt av historien? Kan vi använda krisen? Ger den nya möjligheter?
Maria trodde att vi i kristider gärna återfaller i kända mönster… och då väljer vi stora, starka och ”trygga” män.
Hon menade också att vi ”gör kön” - att det är skapat - och hela tiden återskapas. Det börjar med könsbestämningen hos det nyfödda barnet och utifrån det bedöms vi genom livet med olika förväntningar, regler och bemötande utifrån kön.
Arbetslösa män ses som ett allvarligt samhällsproblem – socialt, psykologiskt och ekonomiskt – för dom kan bli våldsamma, börja supa eller bli kriminella…
Kvinnor däremot blir ett problem när dom börjar jobba och genast börjar man prata om livspussel, vårdnadsbidrag..
Man har utgått från kunskap och kompetens på arbetsmarknaden och då har männen legat i topp. När kvinnorna studerade och kom ikapp och fick mer kunskap och högre kompetens då ändrade man förutsättningarna och efterfrågade och värderade något annat, nämligen ”personlig lämplighet”.
Män jämförs också alltid med andra män inom ”sin grupp”- metallarbetare, chefer… Kvinnor däremot jämförs med världens alla kvinnor.
Vita svenska kvinnor ska inte heller ”gnälla utan kolla upp hur andra kvinnor har det” är det argument som alltid kommer upp när vita svenska kvinnor är missnöjda med sin situation och kräver jämställdhet… Så låter det däremot aldrig när det handlar om vita svenska män och deras rättigheter och krav.
Jorge ansåg att klass och etnicitet är väl så viktiga faktorer när vi pratar jämställdhet och nämnde att somaliska kvinnor drabbas hårdast. 75% är arbetslösa.
Charlottes erfarenhet var att den som en gång satt sig på en chefsstol gärna sitter kvar… Hon ansåg också att kvinnor generellt har svårt att hävda sig… vill inte, vågar inte och är inte så resultatinriktade.
Lennart var inne på att gubbarna skyddar varandra. Han oroades också över att jämställdhetsfrågorna blir bortvalda i lågkonjunktur när tryggheten minskar för alla. På väg tillbaka till 90-talet!
Karin säger att det finns en politisk vilja men den blir inte till handling, därför att ekonomin inte tillåter det. Hon tog också upp klassperspektivet och att kvinnor med svag ställning på arbetsmarknaden väljer att vara hemma med vårdnadsbidrag… särskilt invandrarkvinnor.
Joakim hävdade att företagen fokuserar på ekonomi och traditionella könsroller. På Saab finns dock ett aktivt jämställdhetsarbete…
Hoten mot jämställdheten?
Lennart problematiserade kring begreppet ”effektivitet på jobbet” vad är det? Han menade att det krävs mer av en kvinna än av en man. Han jämförde en man som sitter och övervakar en maskin med ett springande vårdbiträde.
Charlotte återkom till att mycket är vars och ens eget ansvar och menade att kvinnorna måste ta för sig mer… och ”spela spelet”.
Maria kände sig trött på detta ständiga skuldbeläggande av kvinnor och återkom till att kraven förändras hela tiden för att kvinnor ska fortsätta vara underordnade!
Karin såg ett strukturellt problem som gör att kvinnor inte ”tar för sig” och att skattesänkningarna företrädesvis gynnat männen och kvinnorna blir dom som får betala. I kriser ökar efterfrågan på välfärd men pengarna saknas då offentliga sektorn tvingas spara.
Jorge menade att om Sverige vill behålla sin ledande ställning inom jämställdhetsområdet så krävs en satsning och återuppbyggnad av den offentliga sektorn.
Lennart svarar att offentliga sektorn är beroende av skatteinkomster och det finns inga särskilda resurser avsatta till ”utanförskapet”. Västra Götaland satsar stödpengar på fordonsindustri – en mansdominerad bransch – men det gynnar både män och kvinnor.
En annan väg till jämställda jobb?
Maria upprepar att när kvinnor blev ”duktigare” än männen infördes högskoleprovet och antagningsintervjuer där man lägger stor vikt vid personliga egenskaper och ”lämplighet”. Hon menar att jämställdhetslagen ”missbrukas” och används för att gynna män.
Förändring av könsrollerna och maktbalansen genom bl.a ”positiv särbehandling” av kvinnor väcker starka aggressioner hos både män och kvinnor i Sverige, som för övrigt har Europas mest könssegregerade arbetsmarknad.
Omedvetet väljer man det kända och det betyder inte alltid att valet faller på högst kompetens.
Hon berättade att Ford gjort ett försök med att koppla chefernas bonussystem till graden av jämställdhet och det gav resultat direkt. Jämställdheten ökade!
Charlotte trycker på ägaransvaret, att företagarna är risktagare och själva måste få ”sätta upp sitt lag” och välja arbetskraft. Hon redogjorde också för ett projekt* med mentorer för unga invandrartjejer som vill gå från arbetslöshet till starten av egna företag och vidare mot att ”leva sina drömmar”… Kvinnliga företagare ska fungera som positiva förebilder i en företagarvärld där männen är överrepresenterade…
Finns det några möjligheter för männen att dra fördel av krisen?
Lennart ser gärna fler män inom den offentliga sektorn, men först ska dom ha adekvat utbildning. Att bara vara man som vill prova på att jobba inom vården räcker inte… Han tror att krisen också kan föra med sig ett accepterande, attitydförändringar och politisk medvetenhet.
Joakim är inne på samma linje och tror att en förändrad livssituation kan få människor att se på sina liv med nya ögon, kolla upp sina värderingar och prioriteringar, utvecklas och utifrån dom nya insikterna skapa en bättre framtid. Arbetslösa män kanske tillbringar mer tid med sina barn… bara 20% väljer idag barnen före arbetet!
Är generell arbetstidsförkortning en väg ur krisen?
Maria är tveklöst för det och är positiv till 4-dagarsvecka/sex timmars arbetsdag för då kan företagen bli mer flexibla och behålla sin kompetens. Hon ifrågasätter också ”den heliga kon” som heter ”tillväxt” och menar att människor måste få tid att leva också. Stressen och omöjliga livspussel är direkt hälsofarliga…
Lennart är orolig för att det blir lönesänkningar när arbetstiden sänks och det drabbar hårt dom redan lågavlönade, som är kvinnor. Om man kvalitetssäkrar lönen så skulle det nog fungera bra med kortare arbetstid.
Jorge är tveksam till att arbetstidsförkortning är vägen ur krisen och han undrar vilket välfärdssystem vi vill ha. Anders Borg ju vill att vi ska jobba mer, längre… tills vi dör!
Charlotte anser att den egna företagaren ska förhandla lokalt och Karin tror att lösningen ligger i arbetstidsförkortning för småbarnsföräldrar med lönekompensation.
Joakim vill ha kortare arbetstid för att få in fler på arbetsmarknaden. Han drar också paralleller till ”friåret”
Behövs fler ”pappamånader”?
Panelen var helt enig om ett ”JA” till fler pappamånader som inte går att förhandla bort eller överlåta till den andre föräldern. Vi får ju inte bestämma om och fördela pensioner och semester som vi vill heller…
Varför är kvotering ett problem? Är det ett problem i sig att se kvinnlig kompetens?
Karin ser att det blir problem när inte makten gynnas. Männen blir oroliga och nervösa när deras positioner hotas. Det är okej att kvotera in en man för att könsutjämna men inte en kvinna. Det som gynnar kvinnor blir ett hotfullt problem och det saknas vilja att förändra detta. Som exempel på hur könsbundna vi är beskriver hon socialdemokraternas demokratiskt varvade listor ”varannan damernas”, men då en person ska utses till ordförande, gruppledare… så väljs nästan alltid en man!
Charlotte tror vi på ett omedvetet plan väljer ”ursprungligt” och därför känns det ”fel” att välja kvinnor före män…
Joakim berättar att på Saab sjunker lönerna när det blir en majoritet kvinnor inom ett område och detta trots ett aktivt jämställdhetsarbete.
Lennart är helt för kvotering.
Jorge återkommer också till det männen inte frivilligt avstår makt. Det finns också en tydlig orättvisa i löner mellan invandrarkvinnor och etniskt svenska kvinnor, där invandrarkvinnorna hamnar i utanförskap och svartjobb. Den fria rörligheten inom EU gynnar också männen.
I Norge finns redan en lag om kvotering och alla styrelser är positiva till den!
Hur ska jämställdhetsarbetet föras i framtiden?
Maria vill ha lagstiftning för alla viktiga förändringar som genomförts har gått vägen via lagstiftning. Det är politikerna som ska lagstifta om jämställdhet, facken ska engageras… Denna uppfattning delas av Joakim som menar att facket och dess företrädare ska vara goda föredömen vad gäller jämställdhet. Även Jorge är för lagstiftning och påpekar än en gång att det även är en klassfråga.
Karin vill också ha lagstiftning för ”jämställdheten går åt fel håll nu”. Hon efterlyser också män som aktivt deltar i jämställdhetsarbetet och inte bara hörs då dom ”gnäller och tycker synd om sig själva vid vårdnadstvister”.
Som regionpolitiker för i Västra Götaland har hon koll på olika patientgrupper för att ge en jämställd sjukvård. Idag är det kön och klass som bestämmer vilken vård som erbjuds. Hon vill kolla underliggande värderingar, normer och ta tag i ”obekväma sanningar”. Göra det osynliga synligt!
Lennart pratar budget och lagstiftning. Han är tveksam till kvotering men vill göra det lättare för kvinnor att synas och ”ta sig fram”. Alla ska kunna försörja sig!
Charlotte säger ”ja” till kvotering för dom stora företagen men för dom 70 % som har färre än 10 anställda skulle fler lagar vara förödande. Dom tål inte det!
Hur hantera jämställdheten genom krisen?
Karin tycker det är dags att utifrån ett jämställdhetsperspektiv också diskutera manligheten… Vad är den, hur ser den ut, hur ska den se ut i framtiden.
På högskolan är 70% kvinnor. Killarna lämnar skolan utan eller med dåliga betyg och trots det får dom bra jobb och hög lön… Vad är det som gör att killar har så gott självförtroende och god självkänsla?
Jorge lägger ansvaret på familjen, skolan och värdegrunden. Kunskap är makt! Han vill fokusera på likheter och få människor att engagera sig… så har han en fundering ”varför röstar inte alla kvinnor på F!”
Lennart pratar om tålamod, skolans ansvar, värdegrunder, diskutera misshandel, det ökande våldet mot kvinnor. Lagstifta om jämställdhet!
Charlotte ser det positivt och anser att ungdomarna är medvetna och värdefrågorna och nya värderingar kommer med nya generationer.
Maria uppmanar oss slutligen att på kort sikt noga studera partiprogrammen och det som ligger bakom.
På längre sikt uppmanar hon männen att bryta sig loss från den snäva sterotypa maskuliniteten - den är ett mansproblem.
Det är dags nu!
*Projektet Mitt Liv - Tjejer för Mångfald syftar till att skapa kontakter och förståelse på den svenska arbetsmarknaden
