Är jämställdhet möjligt i framtiden?

Historisk utveckling
Dragkampen makt och rättvisa började antagligen samtidigt som mänskligheten började föröka sig på jordklotet. Från tidernas begynnelse ser det ut som könen var likvärdiga och jämställda med varandra. Kvinnans arbete med att uppehålla liv var nödvändigt för förökningen och man får ingen uppfattning om att kvinnans arbete var lägre värderat än mannens. Kvinnan hölls högt i rang och ärades av mannen. Förklaringen kan vara att människor vid den här tiden inte kände till sambandet mellan mannens sädesvätska och barnet.
Men när stenåldern kom hade mannen förslavat kvinnan. Han betraktade sig själv nu som nödvändig för avkomman och började betrakta kvinnan i en beroendeställning och därmed i en lägre rang.
Teorier om varför det patriarkala samhället och kvinnors underkastelse uppstod är att mannen tog makten utifrån sin styrka, men han tog sig också rätten till sexuell tillfredställelse.

Religioner som styrmedel
Under de första årtiondena, av vår tideräkning, spred sig förkunnelser av kristendomen och andra religioner. Inom Jesusrörelsen skulle män och kvinnor, bröder och systrar vara lika i status och rättigheter, men mannen lärde sig snart att uppfatta sig själv som en avbild av Gud och kvinnan som en avbild av sig själv. Därmed fick kvinnan ett mindre värde och blev mannens egendom, likvärdigt med till exempel boskap. Värderingar som existerar i vissa kulturer än i dag. ”Det Första Korintierbrevet” ligger till grund för gällande kvinnors ställning som i stort sett funnits kvar i kristendomen till den dag i dag; å ena sidan är alla lika inför Gud, men å andra sidan står mannen över kvinnan. Nutidens könsmaktsordning.

När kristendomen blev känd var formen av äktenskap monogami. Lagen föreskrev ”monogami” för kvinnan, inte för mannen. Kvinnokönet betraktades alltid som en mans egendom. Först ägd av fadern och efter giftermål av maken.
Enligt kristna föreskrifter skulle kvinnan draperas i slöja vid sitt giftermål, något som hon därefter skulle bära bland allmänheten för att hedra sin man.
Slavinnor och prostituerade hade däremot inte rätt att bära slöja. Detta för att man skulle se om kvinnan var ogift och för att männen hade möjlighet att använda sig av dessa kvinnor i sexuella tjänster! (se förklaring: Den svenska slöjans historia…)
De präster/män som satte lagar bestämde att kvinnan skulle bära slöja och visa kyskhet och vara trogen sin make. Män hade däremot rätt att vara otrogna och föra hem bihustrur. Männens moral var alltså en helt annan än vad de föreskrev kvinnan!
Begreppet äktenskaplig trohet som i årtusenden gällde endast kvinnan, är ett gott exempel på ett medel varmed man fick kvinnorna att vakta på sig själva och varandra till fördel för männen. Om kvinnan avviker från männens regler är hon en dålig kvinna. Däremot ansåg sig männen enbart manligare ju fler kvinnor de nyttjade.
Kvinnan var tvungen att vara trogen den man som var utvald till henne. Om hon bröt mot reglerna blev följden ofta dödsstraff. En kvinna som lät förföra sig eller blev våldtagen var alltså en brottsling. En man som kände till sin hustrus otrohet och inte tog ut skilsmässa, blev anklagad för koppleri.

Var fanns det matriarkaliska samhället
Vissa hävdar att det har funnits matriarkaliska samfund, där kvinnan härskade över sina barn, produktionsmedlen och besluten om fördelning av födan. I det samhället skulle då kvinnan ha minst lika stor frihet sexuellt som mannen. Det sägs att hon skulle leda detta samfund och även ha hand om de religiösa riterna. Samfundet skulle då även ha varit matrilokalt där mannen flyttade hem till kvinnan. (Men var detta samfund har funnits går inte att utläsa. Har du som läser detta någon vetskap om det så skriv till oss på jämställda.nu)

Medeltidens kvinnor
När medeltiden kom gjorde de kvinnor som hade ekonomisk status uppror. Men deras kamp var även på den tiden svår. Det var mannen som hade makten att styra och bestämma över både sig själv och andra. På det viset kunde männen se till att de flesta kvinnor förblev fattiga och utan ekonomisk makt. Änkorna hade däremot rätt till sina pengar och skänkte bland annat mycket till kyrkan.

På 1200–talet hade mannen rätt att misshandla hustrun till lemlästning utan straff.
Landskapslagarna nedtecknades, men det saknades en stark centralmakt. Samhället bestod av släkter som på sedvanans grund skötte sina inbördes angelägenheter med avtal, tvister och förlikning.
Lagen om kvinnofrid instiftades och resultatet blev att mannen inte fick ta sig en hustru med våld.
Kvinnor kunde på den tiden inte företräda sig själva i rätten, avlägga ed eller avge vittnesmål, utan måste representeras av en målsman. Vid giftermålet blev mannen hustruns målsman.
Mannens skyldighet vid giftermålet var att ge hustrun morgongåva (speciella tillgångar som hon fick förvalta om maken dog). Om hustrun fick barn ärvde hon 1/3 av makarnas tillgångar, men inte arvejord. Giftorätten var en ersättning för de barn kvinnan hade fött, åt honom. Kvinnan var själv ansvarig för sina brott och kunde dömas till döden, kroppsstraff eller böter.
Böter betalades av målsman med kvinnans medel. Som omyndig kunde inte kvinnan kräva straff för någon som begått brott mot henne. Brott mot henne inom familjen var släktens sak och det var de som kunde stämma förbrytaren. Gift kvinnas manliga släktingar var sakägare vid hustrumisshandel, fadern var sakägare för brott mot ogift kvinna Kvinnan fick inget skadestånd vid brott, utan det fick hennes manliga släktingar. Ogifta kvinnor var likställda med minderåriga barn och var tvingade att ha förmyndare tills dess de blev gifta, men för pojkar gällde myndighetsåldern och de blev även förmyndare eller målsman för kvinnor och barn. Även som tjänstehjon var kvinnor underställda sin förmyndare.
En son ärvde dubbelt så mycket som en dotter och dessutom fick sonen förvalta sin jord när han blev myndig. En del genusforskare påstår att hemgiften som föräldrarna var tvungna att betala när en dotter giftes bort kunde ses som en del av arvet som hon annars inte fick, men hennes hemgift tillfall maken och var inte hennes egendom.

Trolldomsprocessen
1325 skedde den första nordiska trolldomsprocessen i Bergen. Och på 1390-talet var det vanligt vid problem att man vände sig till trollkunnig person, häxa eller häxmästare (enl. material till Birgittas helgonprocess).

Under 1400-talet var kvinnan ”mannens lagliga hustru” alltjämt en vara som ägdes av sin man, ett arv från den hedniska tiden. Den som lockade till sig en ”bondes hustru” och rymde med henne hängdes, om de blev ertappade och ”bonden” kunde begrava hustrun levande om han inte ville bevara henne vid liv.

Kristoffers landslag gällde på den svenska landsbygden från 1442 – 1736. Lagen gav hustrun utökade befogenheter vid mannens frånvaro. Hon behövde då inte något biträde vid rättshandlingar, endast lov av mannen. Man börjar nu märka en förändrad uppfattning i förhållandet mellan man och hustru. I lagen står det: ”Även om Gud har givit åt mannen kvinnan till hjälp och underdånighet, så har man likväl icke givit henne åt mannen till träl eller fotapall, utan bör värdera och älska den andra, hon honom som huvud och han henne som lem. Och därför, om man av hat eller ondska, i dryckenskap eller för en annan kvinnas skull, som han älskar, slår sin hustru blå eller blodig, lam eller lytt, det skall bötas dubbelt, och hennes närmaste fränder skola vara målsägande därvid. Näpsa han henne måttligt bör brott som hon begått, vara han saklös”.

1487 trycktes ”Häxhammaren” (Malleus maleficarum), författad av 2 kättarjagande munkar i Tyskland. Det fanns kvinnoskräck bland munkarna på den tiden!

På 1500-talet bestämde kyrkan vad som var ett laga äktenskap, genom lysningar.
Utvecklingen inom kärnfamiljen tog sin början i och med den protestantiska reformationen. Kampanjer mot hustrumisshandel som drevs gynnade äktenskapet som den enda rätta levnadsformen. Hemmet var den andra kyrkan för människan, en kyrka där familjefadern i likhet med prästen höll husandakten, manade och dömde. Familjefadern betraktade sig som kung i familjen, där medlemmarna måste underordna sig hans andliga och fysiska bestämmanderätt.
1572 blev mannens rätt att bestämma över sitt giftermål i reformationen ifrågasatt. Grunden var att adliga män ville begränsa sina söners valmöjligheter.

Häxprocesser och rang höll kvinnor på ”plats”
På 1600-talet var det häxprocesser i Europa och Sverige.
Skrifter kom om hur flickor borde uppfostras, där man satte gränser för lagom kvinnokunskap och på det viset lyftes frågan om kvinnlig bildning fram.
Den i princip jämbördiga kvinnan ingick då ett frivilligt kontrakt med mannen och samhället, vari hon avstod från sina naturliga rättigheter. Det fanns de som ville tillämpa den teoretiska jämställdheten i praktiken och som talade om könens likhet. Män och kvinnor hade enligt dem samma intellektuella kapacitet.
Personer som talade öppet om att ingå äktenskapet enbart på grund av kärlek, deklarerade öppet uppror. En höjning av giftermålsåldern och en minskning av giftermålsfrekvensen noterades. Patriarkerna var nu rädda för nedbrytning av äkta mannens ställning. Kvinnorna försäkrade att det rörde sig om ömhet. Resultatet blev att hustrun blev tvungen att tilltala maken med släktnamn och dessutom tillägga ordet herre, eller nådiga herre.
Om kvinnan på den tiden ärvde jord förvaltades den av hennes make eller förmedlades och köptes med eller utan hennes tillstånd. Mannen betraktades som innehavare av hustruns arvedel. Hustrun betraktades som en länk mellan sin far och sin make. Mågarna ersatte sönerna om sådana saknades.
1609 fick kvinnan rätt att kräva ersättning av man vid mökränkning. (mannen blir dömd för mökränkning om han har samlag med kvinna men vägrar gifta sig. - se förklaringar)
Blev kvinnan med barn kunde mannen frånsäga sig faderskap under ed, men kvinnan befanns skyldig till havandeskapet eftersom hon födde barnet.
Under andra hälften av 1600-talet krävde kyrkan skamstraff av kvinna som hade samlag som ogift. (”skamstraff” var uppläxande/uppvisande på allmän plats).

Äktenskap och orsak till skilsmässor sågs över
1630 började Kungl. Maj.t bevilja skilsmässor på andra grunder som vid, osämja mellan makarna, vanärande brott och vid obotliga sjukdomar.
1655 lades i ”barnamordsedikten” bevisbördan helt på barnets mor. Utvecklingen hade frångått 1600-talets landslag där straffen gällde båda föräldrarna.
1686 skrevs det i ”Testamentsförordning” att giftasvuxna kvinnor med gott förstånd skulle ges rätt att testamentera bort det som de själva hade förvärvat och sparat.

I 1734-års lag uteslöts orden om ”skälig aga” mot hustrun, men det anses uppenbart att mannen även härefter hade rätt att aga hustrun.
Samma år blev det angeläget med modifiering av lagstiftningen, en lag om äktenskapets giltighet skulle därmed inledas med lysning och vigsel. En myndig och självförsörjande son får nu gifta sig efter tycke, såvida inte den tilltänkta makan äventyrar släktens rykte och heder.
Efter de gamla nordiska äktenskapslagarna så var det mannen som hade den formella makten över alla familjens angelägenheter. Det innebar att han hade bestämmanderätt över alla hushållets medlemmar, att han förvaltade hushållets egendom och att han förde hushållets talan utåt. Han var också barnens förmyndare, efter dåtidens begrepp ”målsmanskap”. Det stod skrivet i giftermålsbalkens första paragraf i 1734 års lag: "Sedan man och qvinna sammanvigde äro, då är han hennes rätte målsman och äger, söka och svara för henne. Hustrun följer ock mannens stånd och villkor."

Kärnfamiljen formas
I mitten av 1700-talet skedde också en påtaglig förändring inom familjen och ur den öppna sammanslutningen utkristalliserade sig den slutna kärnfamiljen. En utveckling inom relationerna föräldrar/barn som leder bort från patriarkalismens tvingande och begränsande inställning. Istället uppkom ett milt tillåtande och en respekt för barnen som individer. Utvecklingen hade börjat sin inriktning på kärleksäktenskapet. Begreppet ”kärlek” föddes och offentliggjordes. Känslor kunde användas som makt även av kvinnan.

Likhetstanken banade väg för flickors studier
På 1700-talet kom ”likhetstanken” med krav på tillgång till studier och undervisning även för flickor. Relationen förälder/barn och människans personlighet utvecklades i och med den nyvunna kunskapen.
Från andra hälften av 1700-talet skärptes tonen för likhetstanken och krav på samma tillgång till undervisning för flickor som för pojkar, samt politiskt uttryck för krav på kvinnors samhällsrättigheter. Men slagorden om frihet och jämlikhet gällde männen sig emellan, kvinnorna lämnades utanför.

Runt 1750 fanns det uppskattningsvis ca 40 000 hemarbetande med ullkardning och spånadsarbeten, företrädesvis kvinnor och barn.

Krav på att jämlikhetsarbetet skulle gälla båda könen.
1759-1797 levde Mary Wollstonencraft - västerlandets feministiska filosof och en portalgestalt för den moderna diskussionen om ”kvinnans mänskliga och medborgerliga rättigheter”. Hon med flera önskade att den nya jämlikhetstanken skulle omfatta även kvinnan. Hon skrev bland annat boken ”Till försvar för kvinnans rättigheter”.
1789 förde den stora franska revolutionen ut budskapet om ”frihet, jämlikhet och broderskap” till den europeiska omvärlden, tillsammans med idén om folkets suveränitet.
Detta blev en inspirationskälla för olika klasser och olika kön till ett ”jämlikhetsarbete”.
1793 bildades ”Föreningen för de revolutionära, republikanska kvinnorna”, mer politisk än feministiskt, även om kravet på kvinnlig rösträtt fanns med.
1795 dirigerades kvinnorna bort från maktens centrum. De förbjöds till och med att sitta på gallerierna för att beundra det manliga politiska förnuftet.

Arbetsfrågor och kvinnofrågor i centrum
På 1800-talet återinfördes ”fadersmakten”, mannen var herre och härskare i familjen.
Den lönearbetande kvinnan tjänade knappt hälften av vad mannen tjänade.
Mannen hade på det viset inte bara förmyndarskap och fysisk makt över kvinnor och barn utan även makt genom ett ekonomiskt beroende av honom. (Det ekonomiska beroendet varade för många kvinnor enda fram till mitten av 1900-talet, men började då luckras upp starkt genom att unga kvinnor som studerat färdigt gav sig ut i förvärvsarbetet)

Dagsverksskyldigheten
Fram till mitten av 1800-talet fanns det regioner i Sverige där barnen inte ammades överhuvudtaget (framförallt vid kustområdena i Västerbotten, Norrbotten, Tornedalen och Österbotten) på grund av att mödrarna hade andra arbetsuppgifter som inte tillät den tidsmässiga och geografiska bundenheten, som amningen medförde.
Kvinnorna, speciellt i de lägre samhällsklasserna arbetade hårt och ofta långt från hemmet.
I en del områden inbegrep dagsverksskyldigheten att man använde kvinnor i tungt utomhusarbete som var nödvändigt för överlevnaden. Det var brist på manlig arbetskraft eller frånvaro av flertalet män på grund av säsongsarbeten. Kvinnorna arbetade även i gruvor och industrier. Lönen för kvinnor och barns arbete var mycket lägre värderat än mannens (barn hade oftast ingen lön alls, det ansågs vara deras skyldighet att ”hjälpa till”) Jämförelsevis fick pigor 40-50 kronor mot drängens 100.
På slutet av 1800-talet, var det arbetarfrågan och kvinnofrågan som var de två stora sociala frågorna. ”Framtiden tillhör socialismen, det säga arbetaren och kvinnan”, skrev August Bebel i sin bok ”Kvinnan i forntiden, nutiden och i framtiden”.

Barn skulle födas inom äktenskapet
Under denna tiden var äktenskapets grundvalar i gungning. För att få fler att gifta sig (så att det inte föddes så många barn utanför äktenskapet) genomfördes i Norden en reformering av äktenskapslagstiftningen. 1800-talets Västerländska syn på äktenskapet (som gällde fram till 1900-talet) blev att makarna var ett och oskiljbara, endast döden kunde skilja makarna åt (regler som gäller på Irland än idag).
Med tiden uppstod en rad regler för annullering av äktenskapet som till exempel impotens eller om paret inte haft samlag. Boskillnad kunde beviljas vid otrohet och extrem grymhet, men definitiv skillnad var endast möjlig för de allra förmögnaste genom speciell dispens.
1810 utökades domstolarnas befogenheter att döma vid skilsmässa i fall som tidigare krävt kunglig dispens.

Folkskolebeslut även för flickor
1842 kom ”Folkskolebeslutet” en kvinnohistorisk gränsmarkering eftersom det innebar att samhället trädde in och gav flickor rätt till undervisning på samma villkor som för pojkar, hette det. Men fortfarande hade männen makten att bestämma vilka skolor som var tillgängliga för flickor.
1845 fick dotter jämställd arvsrätt med son, men en systers lott kunde lösas ut av brodern fram till 1890.
25 % av Stockholms flickor över 15 år och 33 % av landsortstädernas flickor var gifta.
1858 – 1863 kunde ogift kvinna bli myndig efter domstolsbeslut.
1860 godtas i princip osämja som skilsmässogrund (ca 100-300 par skildes årligen i Sverige).
Kvinnorna utgjorde drygt 18 % av de ca 63.000 redovisade förvärvsarbetande.
1864 försvann mannens rätt ur lagstiftningen att aga sin hustru, men misshandeln försvann inte ur hemmen.

Skamstraff minskade och utbildning ökade
Kyrkliga straff avskaffades vid sedlighetsbrott (men i lagen kvarstod straffen en tid).
1870 får kvinnor under vissa förutsättningar avlägga studentexamen. Samtidigt var det ett industriellt genombrott där hemmamarknadsindustrin utvecklades i större skala och det gick nu fort framåt. 14,6 % av befolkningen hade anknytning till industri och hantverk. 48.905 män och 11.508 kvinnor arbetade vid fabriker, bruk och gruvor. Framöver representerades dessa förvärvsarbeten av ca ¼ kvinnor.
1872 avskaffades giftomannainstitutionen för (allmogens) bondebefolkningens kvinnor.
Nu arbetade 680.099 män och 16.605 kvinnor vid fabriker, bruk och gruvor.
1882 avskaffades giftomannainstitutionen för adliga kvinnor.

Kvinnor organiserar sig
1886 bildades ”Sveriges barnmorskeförbund, den första yrkesföreningen. Den första kvinnliga fackföreningen bildas också av hemsömmerskor i Lund. Men maktens män svarade med att bromsa löneutvecklingen för kvinnorna. Resultatet blev 1890 att kvinnolönerna sjönk rejält vid fabrikerna i förhållande till männens löner. Vid denna tidpunkt arbetade 108.201 män och 25.327 kvinnor vid fabriker, bruk och gruvor. Här markerades för lång framtid att kvinnorna var de som skulle betala för landets välfärd och veta sitt värde.
På 1800-talets slut och på 1900-talets början var också en tid då en ny arbetarklass uppstod och då socialismen växte sig stark i Sverige. I den socialistiska grundtanken finns det nu en strävan efter jämlikhet och även förnekande av religion. Kanske har detta bidragit till att den kyrkschalett som var påtvingad för kvinnor försvann efter hand.

Kvinnors kamp för frigörelse, rösträtt och utbildning
Vid 1900-talets början var kvinnan fortfarande omyndig och utan rösträtt. Årtiondet inleds med kamp för kvinnors rösträtt och formell likställdhet med männen.
246.608 män och 49.609 kvinnor arbetar nu vid fabriker, bruk och gruvor. 60 % av alla förvärvsarbetande kvinnor arbetar inom textil- och livsmedelindustrin. En stor del av övriga kvinnor arbetar hemifrån, oavlönat samtidigt som de arbetar i jordbruket. Dessa kvinnor betraktades inte som förvärvsarbetande. .

Borgerskapets män går nu i bräschen för reformer som öppnar den nya arbetsmarknaden för ogifta kvinnor, bland annat för att få slut på plikten att vara familjeförsörjare till familjens ogifta döttrar.
1901 får kvinnor rätt till ledighet ”utan lön” vid barnsbörd.
1901-02 bildades ”Föreningen för kvinnors politiska rösträtt”.
1910 förbjuds preventivmedel i lag.
Och 1915 kommer skilsmässolagen som stadgade ”djup och varaktig söndring”, med påföljd att skilsmässorna fördubblas och ökar sedan i snabb takt.
Den feministiska kampen var aktiv och många starka kvinnor offrade sig för rättvisan som bäddade för kvinnors frigörelse i framtiden.

Kvinnan blir myndigförklarad enligt lag
Först år 1921 blir alltså gift kvinna myndig vid 21 år. Samma år får kvinnor allmän rösträtt och blir likställd med mannen, enligt lagen. Men fortfarande var kvinnor utestängda från statliga läroverk och vissa tjänster. Arbetsmarknaden hade sin fulla rätt att utestänga gifta kvinnor och även rätt att avskeda kvinnor vid giftermål.
År 1923 likställer ”Behörighetslagen” kvinna och man när det gäller rätt att inneha statstjänst,
med undantag för sådana tjänster som kräver utövande av våld (till exempel officer), samt präst och domartjänster.
Lagen om kvinnans oskuld vid giftermål upphävs.

1927 öppnas Statliga läroverk för flickor på samma villkor som för pojkar.
1935 får kvinnor lika folkpension som män.

Lagstiftning om mödraskap och barnavård
1937-38 träder det i kraft en mängd lagar som handlar om mödraskapet och barnavård. Förbjudet att använda preventivmedel upphävs.
Fortfarande fanns inget skydd för hustrur och barn mot misshandel i hemmet.

Kvinnorna behövs på arbetsmarknaden
1939 kan inte trolovning, giftermål, havandeskap eller förlossning längre användas som skäl för att avskeda kvinnor i tjänst.
På 1940-talet började arbetskraftsförsörjningen bli ett samhällsproblem och behovet av arbetskraft till de ”så kallade kvinnojobben” kunde inte längre täckas av ogifta kvinnor.
1946 får nu kvinnor rätt till alla statliga tjänster med lika lön, utom präst- och militärtjänster.
Alla kvinnor i riksdagen enas om en motion: ”Lön efter prestation och avskaffande av de särskilda kvinnolönerna”. (de speciella kvinnolönerna avskaffades inte inom LO förrän i början av 1960-talet.)
1947 införs allmänna barnbidrag.
1948 antogs den allmänna förklaringen om mänskliga rättigheter i FN:s generalförsamling.

Kvinnan blir förmyndare till sitt eget barn
1950 blir alltså även kvinnan förmyndare till sina barn och föder inte längre barn enbart åt mannen.
1955 förstatligas sjukförsäkringen; kvinnan får rätt till 90 dagars mammaledighet
1958 tillåts kvinnliga präster (men fortfarande i dag strider många mot kvinnliga präster)

Halva befolkningen ska nöja sig med lägre lön!
Från 1950- och fram till 1980-talet minskade löneklyftorna. Kvinnornas ca 50 % av mannens lön ökade till ca 80 %. Därefter låg skillnaden i lön mellan kvinnor och män stabilt. För att sedan öka igen under 1990-talet och då speciellt mellan chefer och medarbetare.

Jämställdhetspolitiken börjar ta form
På 1960-talet började jämställdhetspolitiken ta form och hemmafruidealet ifrågasättas.
Staten fick nu upp ögonen och gick in för att underlätta för föräldrar så att de kunde förena yrkesarbete med föräldraskap. Och resultatet blev att även småbarnsmammor gick ut i förvärvsarbetet. Samtidigt startades ”könsrollsdebatten” som bäddade för en förändrad kvinno- och mansroll. Frågan om könens ”ojämlika” samhällssituation hade dittills behandlats som en kvinnofråga.
Begreppet ”jämställdhet” införs för att syfta på jämlikhet mellan kvinnor och män.
Nu förbjuds våldtäkt inom äktenskapet.
1962 ansluter sig Riksdagen till FN-konventionen om ”lika lön för lika arbete”.
Ca hälften av alla kvinnor förvärvsarbetar, men har enbart drygt hälften av mannens lön.
Om kvinnan lönearbetar för familjens försörjning skall nu även mannen ta på sig de (traditionellt kvinnliga) oavlönade sysslorna i hemmet. (Men vägen dit har varit lång, fortfarande idag år 2007 strider vi även med den frågan)

Samhällets könstruktur och högkonjunktur
På 1970-talet gick vi in i den ”jämlikhetssträvande världen”, en ny genusordning. Ett kontrakt mellan könen började formas för att kvinnan skulle få ekonomisk självständighet och samma rätt till arbete, även särbeskattning infördes och det rådde en högkonjunktur i Sverige. Arbetsgivarintressen och jämställdhetspolitiken gick hand i hand. Utredningar och forskning om kvinnor och män i samhället bidrog till ökad kunskap om samhällets könsstruktur. Jämställdhetspolitiken sågs som en viktig delstrategi för rättvisa, demokrati och social utjämning.
Lagar och förordningar formuleras könsneutralt (de jämställda makarna har samma skyldighet att bidra till familjens försörjning, men har de samma möjlighet att göra det?).
Den traditionella arbetsfördelningen innebar inte bara orättvisa arbetsvillkor på arbetsmarknaden utan också att kvinnor och män låstes fast i skilda roller beträffande försörjning och praktiskt ansvar för det obetalda arbetet med barn, familj och hem.
Förvärvsarbete och egen lön sågs som förutsättning för att kvinnor skulle kunna ta del i samhällsutvecklingen.
I slutet av 1970-talet hade orättvisorna nått sin smärtgräns. Kön eller ursprung skulle inte längre ha någon betydelse i hur man skulle bli bemött eller behandlad. Man krävde samma respekt och integritet för alla. Politikerna kände trycket från medborgarna och kvinnliga medarbetare. De började nu ta jämställdhetsarbetet på allvar!

Särbeskattning och rätten till arbete
1971 införs särbeskattning, en skattereform som innebär att makarna beskattas var för sig. (Kvinnan har blivit självförsörjande genom yrkesarbete, men med lägre lön än mannen).
Regeringen tillsatte ”Delegation för jämställdhet mellan kvinnor och män”, med inriktning på att stärka kvinnornas ställning på arbetsmarknaden och understryka vikten av ”kvinnors rätt till arbete”. Regeringen stödde dessutom kampanjer och försöksverksamheter för en jämnare könsfördelning i olika yrken och branscher. Kvinnorna behövdes, det fanns arbeten men ofta bromsades de av fördomar och föreställningar om vad som var passande.

1974 får föräldrar rätt att dela på ledigheten vid barns födelse genom att föräldraförsäkring införs.
1975 införs ny abortlag. Kvinnan själv bestämmer om abort till och med 12:e graviditetsveckan.
1976 kommer förordning om jämställdhet i den statliga sektorn.
1979 får småbarnsföräldrar rätt till sex timmars arbetsdag.

JämO – samhällets bevakning av jämställdhet och diskriminering.
År 1980 kom” lagen om jämställdhet och diskrimineringsförbud”, kvinnor och mäns lika möjligheter i arbetslivet betonar att jämställdhetsfrågan gäller båda könen och att män måste ta del av ansvaret för hemmet. Samtidigt inrättades en statlig tillsynsmyndighet för att övervaka att lagen efterlevdes, jämställdhetsombud(smannen) JämO.
Den framväxande kvinno- och jämställdhetsforskningen vid universiteten följde projekten. Forskningen visade hur könssegregerade mekanismer höll kvinnor och män på skilda platser, hur kvinnor kunde komma in på mansjobb, men hur dessa snart blev kvinnojobb och att nya gränser mellan kvinno- och mansjobb utvecklades.
Männens överordning och kvinnornas underordning återställdes. Resultatet blev att man behövde uppvärdera kvinnodominerade arbetsuppgifter. Diskussionerna kom att handla om ”att synliggöra den undertryckta kvinnokulturen” för att bryta mansdominansen i samhället.

Äkta makars prövning för studiemedel avskaffas.
Och 1981 faller kvinnomisshandel under allmänt åtal.
År 1983 blev alla yrken öppna för kvinnor, även försvaret!
1984 kom skärpta lagar om kvinnor och barns rättsställning vid brott, som incest och andra sexuella övergrepp.

Ny jämställdhetslag med tyngd på arbetslivet
1992 kom den nya jämställdhetslagen med tyngd på arbetsgivarens skyldigheter. En särskild lag mellan kvinnor och män i arbetslivet som ålägger alla arbetsgivare med mer än nio anställda att upprätta planer för jämställdhetsarbete och att följa upp dessa (bl.a. med könsuppdelad statistik över löner, anställda i olika befattningar och yrken, nyrekryteringar, befordran m.m.). Lagens ändamål är att främja kvinnors och mäns lika rätt ifråga om arbete, arbetsvillkor och utvecklingsmöjligheter. Lagen gäller alla typer av arbetsplatser och omfattar arbetsgivare, arbetstagare och arbetssökande.
Numera är det tydligt att det i första hand är kvinnors situation i arbetslivet som jämställdhetslagen syftar till att förbättra.

Efterhand som kvinnans roll förändrades genom lönarbete behövde också mannens roll förändras genom att han tog på sig de traditionella kvinnliga sysslorna i hemmet. Detta synsätt som kännetecknar den officiella jämställdhetsideologin, är fortfarande ganska ovanlig speciellt utanför de nordiska länderna. Det sitter fortfarande hårt inne för många män att utföra typiskt ”kvinnligt” arbete. Män, äldre kvinnor och media påverkar dessutom samhället och mänskligheten genom uppfostran, pedagogiskt och psykologiskt. Genom sina gamla kulturarv sätter de normer och värderingar.

Jämställdhetslagen skärps
1998 införs ny lag med förbud mot könsstympning av kvinnor och jämställdhetslagen skärps avseende sexuella trakasserier.
1993 får Norden nu sin första kvinnliga biskop.
1995 får Regeringen jämställdhetspolitisk en förlängd arm i regionerna genom att varje län får en jämställdhetsexpert som har i uppdrag av länsledningen att stödja och följa upp statliga jämställdhetspolitiska intentioner och innehåll, samt ta initiativ och bedriva jämställdhetsarbeten på det regionala planet.
Vid det här laget är endast 3 % kvinnor ”icke i förvärvsarbetande” på grund av att de sköter hem och familj.
Ett viktigt steg i lagstiftningen var skärpning beträffande definitionen av sexuella trakasserier och 1999 träder en lag i kraft som förbjuder köp av sexuella tjänster.

Under slutet av 1900-talet ökade medvetenheten om orättvisor bland könen men trots det ökar löneklyftorna, varför?

Vid 2000-talets början hade manliga chefer 46 gånger mer i lön än sina medarbetare. Nu uppmärksammas ojämställdhet och orättvisor, som också anmäls till JämO.
Fortfarande finns det mycket att uträtta innan det blir ett jämställt och könsneutralt samhälle där lön och vördnad inte värderas utifrån kön.
Mannen har till exempel fortfarande störst makt och möjlighet att välja och få de mest attraktiva jobben. Mycket på grund av att män har större möjlighet att anpassa sig till arbetsmarknadens krav och åtgärder. De får också bättre stöd i samband med arbetslöshet, arbetsrehabilitering, sjukvård och omsorg. Dessutom får detta kosta mer för män än för kvinnor.
Kvinnors arbete beskrivs ofta som okvalificerat och med lägre status, även lägre värderat i lön. Kvinnor och män har samma socialförsäkringssystem men på grund av kvinnans lägre förvärvsinkomst utfaller det sämre skydd vid sjukdom och pensionering. Kvinnor är generellt sätt fattigare än män.
Kvinnor kan fortfarande bli ratade på arbetsmarknaden om hon har småbarn och oftare behöver lagen åberopas för att hon ska behandlas rättvist. Kvinnan har också fortfarande det största ansvaret för vård och omsorg av familjemedlemmar.
Kvinnor hamnar automatiskt i en utsatt position när det sparas i skola, vård och omsorg då det ofta är hennes arbetsplats det handlar om och de jobb hon får nöja sig med när mannen tagit sitt. Dessa yrken består dessutom oftast av deltid-, halvtid- eller timanställningar.
Fortfarande tycker många att män arbetar och kvinnor är sysselsatta, detta speciellt bland den äldre generationen. Kvinnor betraktas också ofta som en halv arbetskraft i förvärvslivet på grund av att hon bär fram barn och räknas vara den som tar hand om framtidens barn, både pojkar och flickor. Men pojkar och flickor uppfostras många gånger olika fortfarande av dessa kvinnor. Det är så mycket kultur och pedagogik som sitter fastrotad i denna ”ordningen”.

I skolan har fortfarande pojkar/män större ”utrymme” och tilläts dominera i klasserna även om flickor/kvinnor är mer aktiva i studier och har överlag bättre betyg.

Pojkar/män har också företräde och större möjlighet att utöva idrott och hobby och de har överlag fortfarande större frihet och mer fritid att ”ägna åt sig själva”, medens kvinnan oftast får ”glömma sig själv” till förmån för barnens aktiviteter och familjens ”marktjänst”.

Jämställdhetens historia och utveckling har varit ett maktspel och en kamp genom alla tider och är det fortfarande år 2007. Makt, styrka, pengar, politik och religion verkar vara ett styrmedel till att leda och uppfostra mänskligheten.
Om vi studerar vårt jordklot så kan vi se hur olika länder har utvecklats eller inte utvecklats, man kan ju ha olika värderingar för utveckling!

Jämställdhetsarbetet är en färskvara som måste förnyas tills attityderna sitter i ryggmärgen. Vi måste hela tiden vara vakna för dold påverkan. Vi har mängder av normer, beteendemönster, värderingar och attityder som behöver lyftas fram så att mänskligheten får beskåda och värdera om! Vi behöver alltså sätta på oss feministiska glasögon och lära oss se allt ur ett genusperspektiv.
När det gäller dold påverkan kan vi till exempel observera språket, reklam, TV, media, bemötande och även våra sedlar. (Kanske är det inte en tillfällighet att våra sedlar har fått kvinnobilder på de lägsta valörerna?)/ght




Du som vill vara med om att påverka och nå ett rättvist samhälle på 2000-talet och dessutom lägga orättvisorna till historien – ta kontakt med
Gerd Henriksen Thorsson
gerd@jamstallda.nu

Förklaringar:
-patriarkala - fadersväldet
-matriarkaliska - husmorsväldet
-monogami - engifte
-slöjad kvinna - (Den svenska slöjans historia tar sin start redan vid kristendomens uppkomst. I första Korintierbrevets elfte kapitel skriver Paulus: ”Gud skapade mannen till sin avbild och mannen skall därmed inte täcka sitt huvud, men kvinnan är en avglans av mannen och honom underdånig, och skall bära slöjan som ett tecken på detta”)
-”kvinna” - betydde hustru eller änka tillbaka i tiden. (Ogifta var döttrar, jungfrur, ungmö el. mö som ännu bodde hos sina föreldrar)
-kristendomens bruk av slöja - under medeltid och antiken blir tidsperioden för obrutet bruk av slöja/kyrkschalett inom det kristna Europa i nästan tvåtusen år.
-matrilokalt - den äkta mannen flyttade till hustruns boningsort och inte vice versa
-JämO - jämställdhetsombuds”man” (obs: att även här slutar titeln på man)
-stenåldern - anses ha börjat för ca 2,3 miljoner år sedan enligt de äldsta bevisen för redskapstillverkning.
-medeltiden - varade i norden ca mellan 1000-1500-talet
-genusordning - kön/släktes kulturella och sociala skapande
-mökränkning - förekom ofta i 1600-tals domböcker i Sverige. Ícke vetenskaplig tolkning av ordet är att; mannen blev dömd för mökränkning om han hade samlag med kvinna men vägrade att gifta sig med henne. Troligen härstammar ordet mökränkning från den ålderdomliga föreställningen att kvinnan vid äktenskapets ingående skulle vara "orörd" - en föreställning som fortlever i Sverige även i dag i speciella kulturer - oftast med anknytning till Medelhavsområdet
-skamstraff - uppläxande/uppvisande på allmän plats.
-målsmanskap - barns förmyndare

Källa till fakta och historiska upplysningar är hämtade ur böcker mm:
”O forna tiders kvinnor”(red. av Lena Thålin-Bergman),
”Kvinnosyn och kvinnopolitik”(en studie av svensk socialdemokrati 1880 - 1910, Christina Carlsson),
”Jämställda på svenska” (Gunilla Furst),
”Kvinnohistoria”(skriven av 9 kvinnliga forskare),
”Handbok i svensk kvinnohistoria”(Gunhild Kyle),
”Evas döttrar - kvinnan, barnet och familjens historia”(Kaari Utrio),
”Mannen och kvinnan i svensk folktradition”(Julius Ejdestam),
”Från kön till genus, kvinnligt och manligt i ett kulturellt perspektiv”(Don Kulick),
”Till försvar för kvinnans rättigheter”(Mary Wolfstonecraft).
"Inte ett ord om kärlek”. ”Äktenskap och politik i Norden ca 1850-1930" (Christina Carlsson Wetterberg + nordiska kolleger är författare)
Källa till år 2000´s fakta och upplysningar är hämtade från nyheter i tv/radio och fackliga tidskrifter.
Dessutom är en del fakta hämtad från uppslagsverk och internet.